”… det är ju en hur normal sak som helst att ha ADHD…”

ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos och ett omtalat fenomen både i den medicinska och sociala världen. Studier visar att tre till sex procent av alla barn i Sverige är diagnostiserad med ADHD och att det är cirka tre gånger vanligare med ADHD hos pojkar än hos flickor. Symtomen på ADHD är uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och/eller hyperaktivitet. I denna studie är syftet att undersöka hur ungdomar med diagnosen ADHD upplever sin situation i det vardagliga livet och vilken betydelse diagnosen har för hur de ser på sig själva. Studien baseras på tre kvalitativa intervjuer. Informanterna beskriver en situation med framförallt koncentrationssvårigheter i skolan men också svårigheter med relationer i familj och med vänner. Alla tre ungdomar är positiva till att de fått diagnosen på grund av att den genererat medicinska- och pedagogiska hjälpinsatser. De beskriver en lättnad över att få svar på varför det inte har fungerat för dem i vardagen. Diagnosen har även stor betydelse för identitetsskapandet då de beskriver ADHD-symptom som deras personliga egenskaper. De menar också att ADHD idag blivit så normaliserat och att det därför inte är något att skämmas över. Alla informanter har blivit erbjuden sociala insatser men endast en av ungdomarna har uppskattat det stödet.